Med ett mer realistiskt Stockholmspris på 1,70 kr/kWh blir notan snarare 14 kronor.

Lägg märke till proportionerna. Ugnen står för nästan hälften av hela festens elförbrukning, vilket är väntat – den är hemmets kraftigaste apparat under de timmar den är på. Belysningen och musiken, som pågår hela kvällen, kostar tillsammans drygt en krona. Det är därför det sällan lönar sig att smyga runt och släcka lampor under middagen.

Men har du bastu ändrar sig bilden

Här kommer kvällens överraskning.

En vanlig elbastu på 6 kW som värms i två timmar drar 12 kilowattimmar. Det är cirka 24 kronor – alltså mer än hela middagen kostade.

Samma sak gäller några andra festrelaterade poster som är lätta att glömma:

• Spabadet som står på hela helgen inför besöket.
• Utebelysningen som tänds i oktobermörkret och sedan får brinna till i mars.
• Extra värme om ni sitter ute under ett värmeelement på balkongen.

Mönstret går igen i hela hushållet: det som drar mycket under lång tid kostar mer än det som drar mycket under kort tid. En ugn är kraftig men färdig på en timme. En bastu är kraftig och går i två. Ett värmeelement på balkongen är kraftigt och glöms kvar.

Spelar det roll när på kvällen du lagar maten?

Ja – men mindre än du tror, och bara om du har rätt sorts avtal.

Elpriset per timme varierar över dygnet, och de dyraste stunderna är typiskt morgon och tidig kväll, ungefär när folk kommer hem och lagar mat. En middagsbjudning träffar alltså ganska precis dygnets dyraste fönster.

Men två saker gör att det ändå inte spelar så stor roll:

Det beror på ditt avtal. Har du rörligt månadspris betalar du ett genomsnitt av hela månadens spotpriser, och då påverkas du inte alls av att du lagade mat klockan sex. Har du kvartspris betalar du däremot det faktiska priset för varje 15-minutersperiod, och då slår kvällstoppen igenom direkt.

Och även då är beloppet litet. Ligger kvällspriset 40 procent över dagsgenomsnittet blir middagen omkring 20 kronor i stället för 14. Sex kronor.

Slutsatsen är enkel nog att säga rakt ut: flytta inte din middagsbjudning för elprisets skull. Flytta diskmaskinen till natten om du har kvartspris – den bryr sig inte om när den körs, och det är gratis att skjuta på den.

Det som faktiskt kostar i ett hushåll

Nu till det som gör den här uträkningen värd att göra.

Säg att du har fest en gång i månaden, tolv gånger om året. Det blir ungefär 200 kronor i el på ett helt år.

Jämför med två saker som ingen tänker på:

• Kyl och frys drar omkring 200 kWh om året i en modern kombinerad modell, alltså cirka 400 kronor – dubbelt så mycket som tolv fester.
• En apparat på 20 watt som står på dygnet runt – en tv-box, en router, en gammal digitalbox – drar cirka 175 kWh om året, alltså runt 350 kronor. Också mer än tolv fester.

Det är det återkommande mönstret i hushållets elkostnad: de synliga, intensiva och tillfälliga sakerna kostar lite, och de osynliga, svaga och ständigt påslagna kostnar mycket. Festen märks. Routern gör det inte.

Vill du veta vad dina egna apparater drar har vi en genomgång i guiden om hur mycket el ugnen och andra apparater drar, och vill du se var i hemmet elen tar vägen finns metoden i guiden om att kartlägga elförbrukningen rum för rum.

Så sparar du el vid matlagning – om du ändå vill

Inget av det här kommer att förändra din ekonomi, men det kostar heller ingenting:

• Lock på kastrullerna. Vatten kokar betydligt snabbare, och det är den enskilt mest effektiva vanan i köket.
• Hoppa över förvärmningen när receptet tillåter, och stäng av ugnen några minuter före – eftervärmen gör resten.
• Laga flera rätter samtidigt i ugnen när du ändå har den på.
• Använd rätt storlek på platta och kastrull, så att värmen går i maten i stället för i luften.
• Kör diskmaskinen full, och gärna på natten om du har kvartspris.
• Använd vattenkokaren i stället för att koka vatten på spisen – den är snabbare och mer effektiv.

Och avtalet, då?

Här finns den enda posten i hela den här artikeln som faktiskt rör sig om pengar värda att bry sig om.

Festen kostar 15 kronor oavsett vilket elavtal du har. Men ett hushåll i Stockholm som använder säg 3 000 kWh om året betalar hundratals kronor extra per år om påslaget är onödigt högt eller om det sitter kvar på ett anvisat avtal – alltså det avtal du automatiskt hamnar på om du aldrig gjort ett aktivt val.

Den skillnaden syns inte på en enskild kväll. Den syns på ett år. Vill du se vad som gäller för din adress kan du jämföra elavtal utifrån ditt postnummer och din förbrukning.

Sammanfattning

• En middagsbjudning för åtta drar runt 8 kWh, vilket med Stockholmspriser blir ungefär 15–20 kronor.
• Ugnen står för nästan hälften av festens elförbrukning; belysning och musik för drygt en krona tillsammans.
• Har du bastu kostar den ensam mer än hela middagen.
• Lagar du mat på kvällen träffar du dygnets dyraste timmar, men bara med kvartspris – och skillnaden är några kronor.
• Tolv fester om året kostar mindre i el än kylskåpet eller en bortglömd apparat på standby.