Nästan alla spartipslistor har samma problem: de är sorterade efter hur lätt varje tips är, inte efter hur mycket det sparar. Därför börjar de med att släcka lampor och slutar med att se över elavtalet – trots att storleksordningen är den omvända.

Den här listan är sorterad efter kronor. Ordningen blir annorlunda, och två av de mest lönsamma åtgärderna kostar ingenting att genomföra.

Talen nedan är räkneexempel för en eluppvärmd villa med omkring 20 000 kWh om året. Bor du i lägenhet gäller en annan ordning – den kommer längst ned.
som tipslistor brukar leda med.

1. Byt värmekälla – ca 8 800 kr om året

Den största enskilda posten, och den enda som kräver riktigt kapital.

I ett hus med direktverkande el går merparten av elen till värme. Att halvera uppvärmningsbehovet – vilket en värmepump i praktiken kan göra – motsvarar omkring 4 400 kWh om året i ett hus av den här storleken, alltså i runda tal 8 800 kronor.

Det är tio gånger mer än vad en grads lägre inomhustemperatur ger. Och det är skälet till att de här två åtgärderna inte hör i samma lista utan särskild förklaring: de skiljer sig med en tiopotens. Vi går igenom avvägningen i guiden om att minska uppvärmningskostnaderna.

2. Flytta förbrukning till billiga timmar – ca 1 000–2 700 kr

Sedan priset sätts var femtonde minut finns en reell vinst i att använda elen när den är billig.

Energimarknadsinspektionen anger att en eluppvärmd villa som flyttar halva sin användning bort från de dyraste timmarna kan sänka energikostnaden med 10–20 procent, exklusive nät och skatter. Omräknat blir det omkring 1 000–2 700 kronor om året.

Men förutsättningen är avgörande: du behöver stora, styrbara laster. Elbilsladdning, värmepump och varmvattenberedare går att automatisera. Matlagning och belysning gör det inte. Har du inget att flytta uteblir vinsten – och Ei påpekar att ett kvartsprisavtal till och med kan bli dyrare än andra avtal om du använder mycket el när priserna är höga.

Hela den kalkylen går vi igenom i artikeln om elpris timme för timme.

3. Se över elavtalet – ca 500–3 000 kr för en eftermiddags arbete

Här ligger den bästa avkastningen per nedlagd timme i hela listan, och det är därför den inte hör längst ned.

Tre saker att kontrollera:

Sitter du på ett anvisat avtal? Det är det du automatiskt hamnar på utan att välja, och Energimarknadsinspektionen konstaterar att det oftast är dyrare än ett avtal du väljer själv. Det är den enskilt mest lönsamma halvtimmen som finns.

Vad betalar du i påslag och fast avgift? En fast avgift på 49 kronor i månaden är 588 kronor om året. För ett hushåll på 20 000 kWh är det under 3 öre per kWh, men för en lägenhet på 2 000 kWh är det nästan 30 öre per kWh.

När löper avtalet ut? Du ska informeras tidigast 90 och senast 60 dagar före slutdatum. Missar du fönstret kan avtalet förlängas med ny bindningstid i ett pris du aldrig jämförde.

Hur du jämför går vi igenom i guiden om att jämföra elbolag.

4. Sänk inomhustemperaturen – ca 900 kr per grad

Den enda åtgärden i listan som är helt gratis och kan genomföras i dag.

I ett eluppvärmt hus motsvarar en grads lägre inomhustemperatur omkring 440 kWh om året, alltså ungefär 900 kronor. Två grader blir ungefär det dubbla.

Det är mindre än att byta värmekälla, men det kostar ingenting och kräver ingen utrustning. Och till skillnad från de flesta spartips märks det inte på elräkningen förrän det märks – nedsänkningen kan göras gradvis, en halv grad i taget, tills gränsen för vad som känns bekvämt är nådd.

5. Se över badrummets golvvärme – ca 1 300–3 000 kr

Den mest förbisedda posten i svenska hem.

Ett badrumsgolv på fem kvadratmeter med komfortvärme kan dra mellan 650 och 1 500 kWh om året – alltså 1 300 till 3 000 kronor. Det kan vara mer än hela kökets elförbrukning, för ett golv man går på några minuter om dagen.

Åtgärden är inte att stänga av den, utan att tidsstyra den. En termostat med schema som värmer på morgonen och kvällen i stället för dygnet runt tar bort större delen av kostnaden utan att ta bort nyttan. Hur du kartlägger den här typen av dold förbrukning beskriver vi i guiden om att kartlägga elförbrukningen rum för rum.

6. Effektivisera varmvattnet – upp till 40 procent

Varmvattnet är en stor post i de flesta hushåll, och den går att minska utan att ändra vanor.

Energimyndigheten anger att ett byte till effektiva blandare i kök och badrum kan spara omkring 40 procent av varmvattnet. Myndigheten pekar också på att se över vardagsvanorna som det enklaste och snabbaste – men kvantifierar inte den delen.

Har du elberedare går dessutom varmvattnet att tidsstyra, vilket kombinerar den här punkten med punkt 2.

7. Standby och gamla vitvaror – ca 350–750 kr

Sist, och medvetet sist.

Standby är verkligt men litet. En konstant last på 20 watt – summan av routrar, boxar, laddare och apparater i vänteläge – kostar omkring 350 kronor om året. Värt att åtgärda, men det är inte där räkningen avgörs.

Kylen och frysen går däremot dygnet runt. Ett kylskåp drar i storleksordningen 400 kronor om året, och en gammal frys i garaget kan dra betydligt mer. Att byta ut en riktigt gammal frys kan därför vara motiverat – men räkna på det i stället för att anta det.

Det här är åtgärder som hör hemma på listan, men inte i toppen av den.
Det som sparar mindre än du tror

För balansens skull, eftersom de här råden dominerar de flesta listor:

• Släcka lampor. I LED-åldern drar belysning en bråkdel av vad den gjorde. Gör det ändå, men räkna inte hem något på det.
• Dra ur telefonladdare. Moderna laddare drar nära noll när de inte laddar.
• Laga mat energismart. Ugnen drar omkring 2,5 kWh på en timme, alltså cirka fem kronor, och en normal hushållsugn står för omkring 260 kWh om året. Lock på kastrullen är bra matlagning, men ingen sparåtgärd. Vi räknar på det i artikeln om hur mycket el ugnen drar.
• Tvätta i 30 grader i stället för 40. Marginellt per tvätt.

Inget av det är fel. Det är bara litet, och det tar uppmärksamhet från de fyra första punkterna.

Om du bor i lägenhet blir ordningen en annan

Hela listan ovan utgår från ett hus med elvärme. I en lägenhet på omkring 2 000 kWh om året faller nästan alla poster bort, eftersom värmen oftast ingår i avgiften.

Då ser rangordningen ut så här:

1. Elavtalet – och framför allt den fasta avgiften, som vid låg förbrukning kan motsvara nästan 30 öre per kWh.
2. Standby och vitvaror – som blir en betydligt större andel av en liten förbrukning.
3. Varmvattnet, om det mäts individuellt.

Och det som inte lönar sig i en lägenhet är att flytta förbrukning till billiga timmar. Det finns för lite flyttbar last för att det ska ge något.

Sammanfattning

• Spartipslistor sorteras oftast efter hur lätta tipsen är, inte efter hur mycket de sparar.
• Störst besparing för en eluppvärmd villa: byta värmekälla, i storleksordningen 8 800 kronor om året.
• Att flytta halva förbrukningen till billiga timmar kan enligt Ei sänka energikostnaden med 10–20 procent, cirka 1 000–2 700 kronor.
• Att se över elavtalet ger bäst avkastning per nedlagd timme, särskilt om du sitter på ett anvisat avtal.
• En grads lägre inomhustemperatur motsvarar omkring 440 kWh, alltså cirka 900 kronor – och kostar ingenting.
• Badrummets golvvärme kan dra 1 300–3 000 kronor om året och går att tidsstyra.
• Effektiva blandare kan enligt Energimyndigheten spara omkring 40 procent av varmvattnet.
• Standby kostar omkring 350 kronor om året – verkligt, men inte där räkningen avgörs.